Denna uppsats behandlar nationalism i mångetniska federationer. Inom alla federala system finns en spänning mellan den federala nivån och delstaterna. Denna spänning brukar vanligen beskrivas som en konflikt mellan Centrum och periferi. Även nationalism i mångetniska federationer kan beskrivas som en konflikt mellan Centrum och periferi. En vanlig kategorisering av nationalismen är den i kulturnationalism och statsnationalism.

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 ? 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, Centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens Centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens Centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärares uppfattning om det faktum att det är eleven som ska stå i centrum i dagens skola och hur de säger sig arbeta med detta. I litteraturdelen belyser vi relevanta delar från styrdokumenten och olika teorier om hur man kan sätta individens lärande i centrum, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka eleverna när de lär. I vårt arbete använde vi också Skolverkets undersökningar som beskriver hur dagens skola arbetar med detta. Vår empiriska del består av åtta kvalitativa intervjuer med verksamma grundskollärare. Vår resultat visar att alla tycker att det är bra att eleven ska stå i centrum, det är nästintill en självklarhet.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

Denna komparativa studie behandlar regionaliseringen i Skåne och Västra Götaland.Med fokusering på befolkningen's egen uppfattning undersök's de förhållandensom definierar och formar dessa regioner. Uppsatsen grundar sig till stor del på deundersökningar som gjort's av SOM-institutet.Genom att tillämpa ett centrum - periferi försök's sedan delar av utvecklingen inom regionen förklara's. Även identitet då primärt i anknytning till regionenundersök's och kontrollera's jämte andra faktorer.En kort del som undersöker de två regionerna's demokrati arbeten konstaterar att arbetet går framåt men att mer arbete kräv's..

The aim of this two years master thesis in Library and information science is to study the foundation Centrum för lättläst and its work regarding information use with focus on information structures and information needs. The aim is also to examine how Centrum för lättläst cooperate with Swedish libraries to promote the work concerning people with reading disabilities. This master thesis applies a domain analytic theory and method inspired by Birger Hjørland. The domain analysis is confined to examine ontology, epistemology, sociology, empirical user studies, document and genre studies and studies of structures and institutions in scientific communication. The main source material consists of information from the homepage of Centrum för lättläst.

AbstractÄnda sedan den franska kolonialiseringen av Algeriet år 1830 har de två länderna haft en komplex relation. År 1954 inledde's kolonialkrig mellan de två länderna vilket ledde fram till Algeriet's självständighet (1962). Trot's självständigheten fortsatte ett ömsesidigt beroende länderna emellan. Vi har valt att fokusera denna studie på kolvätehandeln eftersom detta belyser den komplexa relationen. Vidare har vi valt att utgå från världssystemsteorin som bl.a.

Grunden till denna uppsats är fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har Trollhättans stad valts ut som undersökningsobjekt. I Trollhättans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum ständigt expanderar och lockar nya detaljister1 så väl som konsumenter har Trollhättans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte är att utifrån dimensioner som utvärderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jämförelse av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum. Denna jämförelse ska sedan syfta till att fasställa vad som bidrar till att Överby köpcentrum är mer attraktivt än Trollhättans centrum för att på så vis fastställa vad som bör åtgärdas för att återigen skapa ett levande centrum i Trollhättans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtäta och binda samman centrum.Områden knyts samman med ett genomgående grönstråk. Ett nytt torg utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata..

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad.